walking in the woods / går i skogen
Textile works for ”Psykiatrins hus” the University Hospital in Uppsala.
Commissioned by Uppsala Country Council Sweden, 2013
" from the catalog, Swdish"
"Går i skogen"
Ull, linne och bomullssytråd
2 delar à 300 x 900 cm, 1 del à 140 x 140 cm
Tråden dyker upp i historien runt 20 000 år f. Kr. som ett revolutionerande multiverktyg; som fångstverktyg, bärhjälpmedel, sammanfogning av skinn till plagg, och 15 000 år senare som väv i det forntida Egypten. Dessa första textila uppfinningar har varit avgörande för mänskligheten. Men vävens symbolik, från mytologi till teknologi, sträcker sig långt in i vår tid. När vi beskriver strukturen för digital kommunikation använder vi exempelvis väven som analogi för en följbar helhet av distinkta delar, som har bärkraft i alla riktningar.
Kazuyo Nomuras verk är träd, broderade som sinnets vindlande linjer på en vit väv. Tråd har vandrat fritt från tanke till hand, via symaskinen till tyg som blivit till skog. Den som närmar sig verket från ena hållet ser ljust gröna träd avteckna sig mot den vita bakgrunden, medan en mjuk våg fortplantar sig i väven för var och en som passerar. Följer man med korridorens krökning i fonden ser man träden tonas mot mörkare färger; en årstids- eller dygnsväxling som dyker upp runt hörnet. Från andra hållet tonar vävens färger upp mot det ljust gröna i riktning mot det ljusinsläpp som avslutar korridoren.
Livet, tiden och trädet sammanvävs i berättelser om ödesgudinnors sätt att forma människan i världen. Den nordiska mytologins nornor Urd (det förgångna), Verdandi (det som är) och Skuld (det som komma skall), väver ständigt Urds väv, sittande vid roten av asken Yggdrasil, världsträdet. Tråden är tiden, och trädet är världen. Livsväven och livets tråd är starkt fäst i folktro världen över – nornorna motsvaras av den grekiska gudasagans moirer, och romarnas parcer. De är alltid tre, och deras namn förbinder dem med respektive roll som födelsens gudinnor, livstidens spinnerskor och ödets väktare. För varje människa spinns en tråd, som mäts upp och klipps av efter gudinnornas oåterkalleliga ödesbeslut. Livsväven kan med vår tids terminologi ses som en slags superdator som rymmer tidplanen för varje människoöde och möte – varje minut uppmätt för miljarder själar. Vävandet hör till människans första högteknologiska färdigheter – en prototeknologi som erövrats i förhistorisk tid, och som sedan fortsatt att revolutionera teknik och tanke genom tiderna. Det var väven och dess mönster som var produkten av den första binära programkoden, då Jacquards mekaniserade vävstolar (1801) var de första att använda hålkort för att skapa komplexa mönster utan att tyget rörts av människohand. Den ödmjuka textilen formar således vår tid, från 1800-talets automatiserade tillverkningsprocesser till 2000-talets informationshantering. Livsvävarna fortsätter att spinna in oss i tidens nät, där var och ens livshistoria utgör trådar i mänsklighetens outgrundliga mönster.
Malin Zimm